De flesta företagare anlitar en jurist för sent. Avtalet har redan signerats och villkoren visade sig vara problematiska. Samarbetet med en delägare har gått snett och det finns inget aktieägaravtal som reglerar situationen. En anställd har sagts upp och nu är det tvist om huruvida det gjordes korrekt.
Det är förståeligt – juridisk rådgivning kostar pengar, och det är svårt att motivera kostnaden när allt verkar fungera. Men precis som med en revisor och en försäkring är värdet av en jurist störst i förebyggande syfte, inte reaktivt.
Den här artikeln handlar om de vanligaste juridiska behoven för svenska företag och när det faktiskt lönar sig att ta hjälp.
Avtal – grunden för allt affärsliv
Affärsjuridikens kärna är avtalet. Varje affärsrelation – med kunder, leverantörer, anställda, hyresvärdar och samarbetspartners – regleras av avtal, explicita eller implicita. Och de flesta konflikter i affärslivet uppstår antingen för att ett avtal saknas, är otydligt eller är felaktigt utformat.
Standardavtal är en vanlig fallgrop. Många svenska bolag använder avtalsmalar de hittat online, fått av en branschorganisation eller kopierat från ett annat företag – utan att kontrollera om de faktiskt passar deras verksamhet och de specifika villkor som gäller för det aktuella affärsförhållandet.
Vad ett välutformat affärsavtal bör täcka är mer än pris och leverans. Ansvarsbegränsningar – hur stor skadeståndsskyldighet kan uppstå och under vilka omständigheter – är en post som ofta saknas eller är formulerad på ett sätt som inte ger det skydd som var avsett. Force majeure, immateriella rättigheter, sekretess och vad som händer vid avtalsbrott är klausuler som spelar avgörande roll när saker går fel.
En jurist som granskar ett avtal innan det signeras kostar en bråkdel av vad en tvist om ett dåligt avtal kostar.
Bolagsrätt och ägarfrågor
Ägarstrukturen är ett av de juridiskt känsligaste områdena för ett tillväxtbolag. Hur aktier fördelas, hur beslut fattas och vad som händer när en ägare vill lämna är frågor som bör regleras i ett aktieägaravtal – helst innan de är akuta.
Ett aktieägaravtal kompletterar bolagsordningen och reglerar relationen mellan ägarna på ett sätt som bolagsordningen inte kan. Frågor om förköpsrätt, samtycke vid överlåtelse, drag along och tag along, vesting och konkurrensförbud är standardinnehåll i ett välutformat aktieägaravtal.
Många bolag med flera ägare saknar ett aktieägaravtal. Det fungerar fint när relationerna är goda och alla är överens. Det visar sig vara ett problem när ägare ska skiljas åt, när en ägare vill sälja till en tredje part som övriga ägare inte vill ha in, eller när en ägare lämnar bolaget utan att deras aktier hanteras på ett ordnat sätt.
Att upprätta ett aktieägaravtal när konflikten redan är ett faktum är svårt och dyrt. Att göra det i lugnt vatten tar några timmar och kostar en bråkdel av vad en tvist om ägarfrågor kostar.
Arbetsrätt – ett område där misstag är kostsamma
Arbetsrätten är ett av de rättsområden där svenska företag oftast gör kostsamma misstag. Det är ett komplext regelverk med starka skyddsregler för arbetstagare, och ett misstag i en anställnings- eller uppsägningsprocess kan ge skadeståndsskyldighet som är kännbar.
Anställningsavtalet är startpunkten. Ett välutformat anställningsavtal specificerar anställningens form, lön, arbetstid, prövotid och de klausuler – sekretess, konkurrensförbud, lojalitet – som är relevanta för den aktuella rollen. Standardavtal som inte är anpassade till verksamhetens specifika förutsättningar ger inte alltid det skydd arbetsgivaren tror sig ha.
Uppsägning och avskedande är de moment som ger upphov till flest arbetsrättsliga tvister. Lagen om anställningsskydd (LAS) ställer krav på saklig grund för uppsägning – antingen arbetsbrist eller personliga skäl – och specifika krav på förfarandet. Att inte följa dessa krav ger rätt till ogiltigförklaring av uppsägningen och skadestånd.
Även med saklig grund kan en uppsägning angripas om förfarandet var felaktigt. Att inte varsla facket, att inte följa turordningsreglerna eller att inte erbjuda omplacering när det är möjligt är formella krav som domstolarna tar på allvar.
Diskriminering i arbetslivet kan ge skadestånd enligt diskrimineringslagen. Det gäller vid rekrytering, lönesättning, befordran och uppsägning. En arbetsgivare som inte kan dokumentera att ett beslut fattades på sakliga grunder riskerar att bevisbördan vänds i en tvist.
Hyresrätt för lokaler
Hyresavtalet för en verksamhetslokal är ofta det mest ekonomiskt significanta avtal ett litet eller medelstort företag ingår. Ändå är det ett avtal som sällan granskas av en jurist innan det signeras.
Hyreslagen ger hyresgästen för kommersiella lokaler ett visst skydd vid avtalstidens utgång – ett indirekt besittningsskydd som ger rätt till ersättning om hyresvärden inte förlänger avtalet utan godtagbara skäl. Men skyddet är inte absolut och villkoren i avtalet påverkar hur det faktiskt tillämpas.
Indexklausuler, rätten att hyra ut i andra hand, regler för hyresgästens ändringsarbeten och vad som händer vid förtida avflyttning är klausuler som kan ha stor ekonomisk påverkan och som bör granskas av en jurist med erfarenhet av kommersiella hyresavtal.
Tvistelösning – vad som händer när det ändå går fel
Trots välutformade avtal och välskötta relationer uppstår ibland tvister. Hur de löses och var de löses har stor praktisk och ekonomisk bedeutning.
Förhandling är nästan alltid det första steget och den billigaste vägen till en lösning. En jurist som för din talan i en förhandling ger ett mer strukturerat och mer trovärdigt budskap än om du för din talan själv – och kan identifiera vilka argument som har juridisk bäring och vilka som inte har det.
Skiljeförfarande är ett privat alternativ till domstolsprocess som är vanligt i kommersiella avtal. Det är konfidentiellt, normalt snabbare än domstol och slutligen bindande. Det är också dyrare än domstol och kräver att parterna avtalat om det – vanligen via en skiljedomsklausul i det ursprungliga avtalet.
Allmän domstol är alternativet när det inte finns en skiljedomsklausul. Tingsrätten i första instans, hovrätten och i undantagsfall Högsta domstolen. Det är en process som tar tid – ett till tre år från stämning till dom i tingsrätten – och som är offentlig. Förlikningar under processens gång är vanliga och innebär att parterna löser tvisten utan dom.
Immateriella rättigheter
För kunskapsföretag, techbolag och kreativa verksamheter är immateriella rättigheter – varumärken, patent, upphovsrätt och företagshemligheter – ofta det mest värdefulla företaget äger. Det är också ett område som sällan skyddas tillräckligt proaktivt.
Varumärkesregistrering via Patent- och registreringsverket (PRV) ger ett exklusivt skydd för varumärket inom Sverige och kan utvidgas till EU och internationell nivå. Att inte registrera ett varumärke är ett aktivt val att lämna det oskyddat – ett val som kan bli dyrt om en konkurrent registrerar ett liknande märke eller om ett varumärkesintrång uppstår.
Anställdas och konsulters immateriella rättigheter är ett vanligt problem. I Sverige tillhör upphovsrätten till ett verk normalt skaparen, inte arbetsgivaren – om inte annat avtalats. Att inte reglera vem som äger kod, design och text som skapas i anställning eller på uppdrag ger en otydlighet som kan bli ett problem vid en exit eller en tvist.
GDPR och dataskydd
Dataskyddsförordningen GDPR gäller för i princip alla företag som hanterar personuppgifter om EU-medborgare. Det är ett regelverk som är mer komplext än de flesta inser och som ger tillsynsmyndigheten Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) befogenhet att utfärda kännbara sanktionsavgifter.
De vanligaste GDPR-problemen för svenska SME-bolag är inte de dramatiska dataintrången som hamnar i nyheterna. Det är avsaknad av ett register över behandlingar, integritetspolicyer som inte speglar faktisk datahantering, bristande avtal med personuppgiftsbiträden och hantering av känsliga personuppgifter utan rättslig grund.
En juridisk genomlysning av hur personuppgifter hanteras i verksamheten tar normalt en halv till en hel dag och ger ett konkret underlag för vilka åtgärder som behöver vidtas. Det är en investering som är väl värd att göra innan en tillsyn eller ett kundklagomål tvingar fram den under sämre förutsättningar.
Att arbeta med en juristbyrå löpande
Det mest kostnadseffektiva sättet för ett växande bolag att använda juridisk rådgivning är inte att anlita en jurist i kris – det är att ha en löpande relation med en jurist som känner verksamheten och kan ge snabb och kontextuell rådgivning när frågor uppstår.
En jurist som känner ditt bolag, dina avtal och din verksamhet kan svara på en fråga på tio minuter som en okänd jurist hade behövt en timmes bakgrundsläsning för att kunna besvara. Det är en effektivitet som betalar sig i lägre kostnader och snabbare beslut.
Birkhammar arbetar med affärsjuridik för företag och privatpersoner med fokus på avtalsrätt, bolagsrätt och tvistelösning – ett alternativ för den som vill ha en juristrelation som är proaktiv snarare än enbart reaktiv.
Lagen om anställningsskydd (LAS, SFS 1982:80), aktiebolagslagen (ABL, SFS 2005:551) och diskrimineringslagen (SFS 2008:567) är de centrala lagarna för de flesta arbetsrättsliga och bolagsrättsliga frågor som svenska företag möter. Vägledning om GDPR och dataskydd finns hos Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).
Senaste kommentarer