De flesta företagare anlitar en jurist för sent. Avtalet har redan signerats och villkoren visade sig vara problematiska. Samarbetet med en delägare har gått snett och det finns inget aktieägaravtal som reglerar situationen. En anställd har sagts upp och nu är det tvist om huruvida det gjordes korrekt.

Det är förståeligt – juridisk rådgivning kostar pengar, och det är svårt att motivera kostnaden när allt verkar fungera. Men precis som med en revisor och en försäkring är värdet av en jurist störst i förebyggande syfte, inte reaktivt.

Den här artikeln handlar om de vanligaste juridiska behoven för svenska företag och när det faktiskt lönar sig att ta hjälp.

Avtal – grunden för allt affärsliv

Affärsjuridikens kärna är avtalet. Varje affärsrelation – med kunder, leverantörer, anställda, hyresvärdar och samarbetspartners – regleras av avtal, explicita eller implicita. Och de flesta konflikter i affärslivet uppstår antingen för att ett avtal saknas, är otydligt eller är felaktigt utformat.

Standardavtal är en vanlig fallgrop. Många svenska bolag använder avtalsmalar de hittat online, fått av en branschorganisation eller kopierat från ett annat företag – utan att kontrollera om de faktiskt passar deras verksamhet och de specifika villkor som gäller för det aktuella affärsförhållandet.

Vad ett välutformat affärsavtal bör täcka är mer än pris och leverans. Ansvarsbegränsningar – hur stor skadeståndsskyldighet kan uppstå och under vilka omständigheter – är en post som ofta saknas eller är formulerad på ett sätt som inte ger det skydd som var avsett. Force majeure, immateriella rättigheter, sekretess och vad som händer vid avtalsbrott är klausuler som spelar avgörande roll när saker går fel.

En jurist som granskar ett avtal innan det signeras kostar en bråkdel av vad en tvist om ett dåligt avtal kostar.

Bolagsrätt och ägarfrågor

Ägarstrukturen är ett av de juridiskt känsligaste områdena för ett tillväxtbolag. Hur aktier fördelas, hur beslut fattas och vad som händer när en ägare vill lämna är frågor som bör regleras i ett aktieägaravtal – helst innan de är akuta.

Ett aktieägaravtal kompletterar bolagsordningen och reglerar relationen mellan ägarna på ett sätt som bolagsordningen inte kan. Frågor om förköpsrätt, samtycke vid överlåtelse, drag along och tag along, vesting och konkurrensförbud är standardinnehåll i ett välutformat aktieägaravtal.

Många bolag med flera ägare saknar ett aktieägaravtal. Det fungerar fint när relationerna är goda och alla är överens. Det visar sig vara ett problem när ägare ska skiljas åt, när en ägare vill sälja till en tredje part som övriga ägare inte vill ha in, eller när en ägare lämnar bolaget utan att deras aktier hanteras på ett ordnat sätt.

Att upprätta ett aktieägaravtal när konflikten redan är ett faktum är svårt och dyrt. Att göra det i lugnt vatten tar några timmar och kostar en bråkdel av vad en tvist om ägarfrågor kostar.

Arbetsrätt – ett område där misstag är kostsamma

Arbetsrätten är ett av de rättsområden där svenska företag oftast gör kostsamma misstag. Det är ett komplext regelverk med starka skyddsregler för arbetstagare, och ett misstag i en anställnings- eller uppsägningsprocess kan ge skadeståndsskyldighet som är kännbar.

Anställningsavtalet är startpunkten. Ett välutformat anställningsavtal specificerar anställningens form, lön, arbetstid, prövotid och de klausuler – sekretess, konkurrensförbud, lojalitet – som är relevanta för den aktuella rollen. Standardavtal som inte är anpassade till verksamhetens specifika förutsättningar ger inte alltid det skydd arbetsgivaren tror sig ha.

Uppsägning och avskedande är de moment som ger upphov till flest arbetsrättsliga tvister. Lagen om anställningsskydd (LAS) ställer krav på saklig grund för uppsägning – antingen arbetsbrist eller personliga skäl – och specifika krav på förfarandet. Att inte följa dessa krav ger rätt till ogiltigförklaring av uppsägningen och skadestånd.

Även med saklig grund kan en uppsägning angripas om förfarandet var felaktigt. Att inte varsla facket, att inte följa turordningsreglerna eller att inte erbjuda omplacering när det är möjligt är formella krav som domstolarna tar på allvar.

Diskriminering i arbetslivet kan ge skadestånd enligt diskrimineringslagen. Det gäller vid rekrytering, lönesättning, befordran och uppsägning. En …